Smyckeask

Benämning
Smyckeask (Sakord)
Söllask (Preciserat sakord)
Historik
Diameter 13,5, H 7,5 cm Söllask, rund. Botten, lock och svep av lövträ, utan falsar. Svepen fästade med dymlingar av trä. Hopfästning av svepen med rottågor, snärjstygn, två rader. Svepen med brännstämplade ringar och sicksacklinjer, bottensvepet med dekor upp till locksvepets nederkant. Lockets ovansida med brännstämplad stjärna samt ringar, brännristat " ANNO 1792 SKD ". Enligt huvudliggaren är " SKD " = Sara Klemetsdotter, farmor till givarens hustru. Bottenskivans undersida med ristat cirkelmönster, mitt i en sexbladsrosett.
Produktion:
1792
Användning:
1792 (1792 EFTER)
Brukare: Klemetsdotter, Sara
Brukningsort: Sverige, Skåne, Ingelstads hd, Borrby
Accession:
1879
Förmedlare: Hazelius, Artur
Historia
Artur Hazelius (1833 – 1901) Nordiska museets och Skansens grundare föddes 1833 i Stockholm. Efter avslutad skolgång tog han sin studentexamen i Uppsala 1854. Hazelius koncentrerade sina universitetsstudier kring nordiska språk och disputerade 1860 på avhandlingen ”Inledning till Havamal”. Under sin studietid i Uppsala greps han av den skandinavistiska studentrörelsens idéer. Denna rörelse ville närma de nordiska folken till varandra och framhöll ländernas starka historiska och kulturella band . Efter disputationen var han under tio år verksam som lärare i svenska och svensk litteratur vid Nya Elementarskolan och Högre allmänna lärarinneseminariet i Stockholm. Sommaren 1872 gjorde han tillsammans med sin hustru Sofie en resa till Dalarna. Artur Hazelius hade under sin studietid företagit flera vandringar runt om i Sverige, bland annat i Dalarna. Han beskrev senare hur han vid resan 1872 upplevde att mycket av seder, bruk och traditioner hade förändrats under trycket av industrialismen. Kanske var det då han greps då av tanken att samla in och för kommande generationer bevara minnet av det som han upplevde höll på att försvinna. Under resan gjorde han och hans hustru flera uppteckningar av visor och sägner. De köpte också några dräktdelar, bland annat en yllekjol från Stora Tuna socken. Kjolen kom att bli det första föremålet i museisamlingen. Till en början koncentrerades insamlandet av föremål mot det folkliga dräktskicket, men perspektivet vidgades snabbt till att också omfatta föremål från andra samhällsklasser. Under det första året förvarades och visades föremålen i makarnas hem på Kammakargatan i centrala Stockholm och i ett par mindre lokaler i närheten. Den 24 oktober 1873 öppnade det egentliga museet som han valt att kalla Skandinavisk-Etnografiska samlingen. Museet var nu inhyst i lokaler på Drottninggatan 71. 1880 omvandlade Hazelius museet till en stiftelse, i samband med detta ändrade han också museets namn till Nordiska museet. Källa: http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/artur-hazelius-nordiska-museets-grundare

Yrke Museiman
Kön Man

Givare till museet: Jönsson, Lasse
Givare, ort: Sverige, Skåne, Ingelstads hd, Borrby, Sandby
Beskrivning
Inventering Sesam 1997-1998: Diameter 13,5, H 7,5 cm Söllask, rund. Botten, lock och svep av lövträ, utan falsar. Svepen fästade med dymlingar av trä. Hopfästning av svepen med rottågor, snärjstygn, två rader. Svepen med brännstämplade ringar och sicksacklinjer, bottensvepet med dekor upp till locksvepets nederkant. Lockets ovansida med brännstämplad stjärna samt ringar, brännristat " ANNO 1792 SKD ". Enligt huvudliggaren är " SKD " = Sara Klemetsdotter, farmor till givarens hustru. Bottenskivans undersida med ristat cirkelmönster, mitt i en sexbladsrosett. Agnetha Blomberg 1997
Identifikationsnr
NM.0024588
Ägare
Nordiska museet
Ämnesord
Smycken : Smyckeskrin
Material
Trä
Teknik
Bränndekor
Svepteknik
Referenser
BILAGA TILL HUVUDLIGGAREN (Bilagor)
Ingår i samling
Nordiska museets föremål
Ägare
Nordiska museet
Typ
Föremål
Klassifikation
Smycken (OU 301)
Kärl och behållare (OU 415)
Alternativt nummer
609 - Insamlingsnr
DigitaltMuseum.se
NM.0024588

Kommentarer

  1. Avbryt