Hängsmycke

Benämning

Hängsmycke (Sakord)

Halssmycke (Preciserat sakord)

Historik

Inför utställningen Smycken (2012) gjorde smyckeexperterna Lars-Yngve Johansson, juvelerare, och Tomas Persson, intendent, en bedömning av de smycken i Nordiska museets samling som skulle ställas ut. De dateringar, tillverkaruppgifter och material som avviker från uppgifterna i huvudliggaren eller katalogkorten kan komma från dessa expertutlåtanden.

Produktion:
1581 (1581 CA)

Användning:
1600 (1600 FÖRE)
Brukare
Banér, Gustav

Historia
Gustaf Axelsson Banér (son av Axel Nilsson, tab 10). Född 1547-05-19, på Djursholm. † (halshuggen) 1600-03-20 i Linköping. Riksråd 1570, råkade han i ogunst hos konung Johan, men återfick före hans död sina ämbeten och värdigheter. Under Sigismund tillhörde han ett parti inom rådskammaren, som konungen betraktade med misstroende och därför uteslöt ur den tillförordnade regeringen. Detta förbiseende närmade B. till hertig Carl; vänskapen brast dock snart sönder och när brytningen mellan Carl och Sigismund blef fullständig, öfvergick han med några af de andra riksråden till Polen för att obetingade ställa sig på konungens sida. De följde tillbaka med Sigismund på hans tåg till Sverige. Efter Stångebro slag utlämnades han jämte de andra riksråden till hertig Carl, som lofvade, »att de på en fri riksdag skulle dömas efter Sveriges lag, i kejserliga, kungliga och furstliga sändebuds närvaro, utan att dessförinnan något ondt skulle dem vederfaras». Gustaf B. fick sex dygn vara hos sin hustru, som på Segersjö nedkommit med en son, men inspärrades sedan på Gripsholm, där han hvarken fick träffa eller brefväxla med någon af sina anhöriga. I mars månad 1600 fördes han till Linköping; domen öfver de anklagade rådsherrarna blef, som vi veta, en dödsdom. Sedan domen blifvit afkunnad, gafs åt de lifdömdes hustrur och barn tillåtelse, att, efter halftannat års skilsmässa, åter få träffa sina män och fäder. Gift 1581-10-08 i Stockholm med grevinnan Christina Sture, dotter av riksrådet och riksmarsken Svante Sture (se adliga ätten Natt och Dag nr 13) och Märta Eriksdotter (Leijonhufvud nr 26). Barn: Margareta, född 1582-09-18 i Uppsala, † ogift 1618-01-20 på Djursholm. Svante Banér, född 1584. Riksråd och guvernör i Riga. Död 1628. Se Tab. 12. Anna Banér, född 1585-02-10 på Djursholm. Hovjungfru. Död 1656-01-19 Rosersberg. Gift 1610 i Stockholm med riksrådet och riksskattmästaren friherre Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Märta, född och död 1586. Axel, född 1587, † 1594. Peder Banér, född 1588. Riksråd och lagman i Östergötland. Död 1644. Se Tab. 15. Nils Banér, född 1589-11-10. Kapten vid livfanan. † Ogift dödsskjuten i stormningen av Stararusa i Ryssland 1614-02-20. En dotter, dödfödd 1590. Sigrid Banér, född 1592-01-17 på Djursholm, † ogift 1669-10-22. MärtaBanér, född 1593-03-00 på Djursholm, död 1638-06-16 i Stockholm av lungsot. Gift 1617-10-20 på Uppsala slott med riksrådet Lars Eriksson Sparre. Axel Banér, född 1594. Riksråd och riksmarskalk. Död 1642. Se Tab. 34. Johan Banér, född 1596. Riksråd och fältmarskalk. Död 1641. Se Tab. 35. Erik, född och död 1597. Carl Banér, född 1598. Statssekreterare samt vice guvernör i Preussen. Död 1632. Se Tab. 36. /Stiernstedt, A.W. & Klingspor, C.A. (red.) (1865-1879). Sveriges ridderskaps och adels wapenbok

Yrke Riksråd, hovmarskalk
Alternativt namn Gustaf Banér(), Gustaf Axelsson Banér()
Kön Man
Nationalitet Sverige (SE)

Sture, Christina

Alternativt namn Kristina Sture(), Kristina Banér(), Christina Banér()
Kön Kvinna
Nationalitet Sverige (SE)

Sture, Christina

Alternativt namn Kristina Sture(), Kristina Banér(), Christina Banér()
Kön Kvinna
Nationalitet Sverige (SE)

Banér, Margareta
Banér, Svante
Brukningsort: Sverige

Ägande:
Tidigare ägare
Banér, Elsa
Banér, Johan
Banér, Margareta Charlo
Banér, Per
Cotzhausen, Elsa von
Renner, Elsa
Tidigare ägare, ort
Sverige
Sverige, Sjöö

Accession:
1951
Givare till museet: Nordiska museets och Skansens vänner
Givare, ort: Sverige, Stockholm, Stockholm, Stockholm

Beskrivning

Hängsmycke i form av bokstaven C med två berlocker - en blå Ceylonsafir och en vit barockpärla - Hänger på en guldkedja av pansarlänk som består av tre kedjor kopplade till ett smalt lås. Kedjan inte ursprunglig i sin modell troligtvis ändrad under 1700- eller 1800-talet då också det nuvarande låset tillkommit. Smycket är av guld belagd med röd emalj. Ornament av guld runt bokstavens yttre kant delvis belagda med grön, svart och ljusblå emalj. Det övre ornamentet avslutas med en fast ögla samt en lös 8 mm lång ögla i form av ett tredelat blad i vilken halskedjan löper. Inuti bokstaven en fast ögla i vilken en 14 mm lång blå Ceylonsafir hänger. Från det undre ornamentet hänger en 9 mm lång vit barockpärla med mitten som skiljes från hängringen med små kulor av ljusblå emalj. Har tillhört Gustaf Banér (1547-1600), avrättad i Linköping den 20 mars 1600. Se Fataburen 1952. Se porträtt av Gustaf Banér inv.nr 991381, där han bär smycket i enkel, lång kedja. Initialen står för Christina Sture, Gustaf Banérs hustru. Enligt ett brev som i avskrift finns i Uppsala universitetsbibliotek, berättar Gustaf Banérs dotter Anna, då 15 år gammal, om den dag då hennes far avrättades i Linköping. Smycket som han bar kring sin hals och som troligtvis var en trolovningsgåva från sin blivande hustru, tog han av sig och gav till sin dotter Margareta som i sin tur skulle ge det till sin bror Svante med orden:"Den skall du giva din broder Svante och bed honom ingen giva den utan den han unnar så gott som jag haver unt den som jag haver den givit". Bokstäver som hängsmycken förekom under vasatiden och det tillverkades sådana i Stockholm. Smycket har gått i arv inom släkten Banér tills det förvärvades av Nordiska museet genom Vän-gåva. 2008-01-16 Ingrid Roos, 2019-06-17 Helena Lindroth

Identifikationsnr

NM.0243031

Ägare

Nordiska museet

Utställningar

Smycken (14. Sep 2012 — )

Ämnesord

Smycken : Hängsmycken

Mått

Höjd (hänge inklusive pärla): 5 cm

Längd (kedja): 35 cm

Längd (pärla): 0.9 cm

Längd (safir): 1.4 cm

Material

Guld

Emalj

Safir

Pärla

Teknik

Guldsmide

Emaljering

Referenser

Lindblom, Andreas. Det banérska familjesmycket. Ett minne från Linköpings blodbad. Fataburen 1952. (Litteraturreferenser)

Relaterade objekt

NMA.0024178

NMA.0029078

NMA.0059800

Ingår i samling

Nordiska museets föremål

Ägare

Nordiska museet

Typ

Föremål

Klassifikation

Smycken (OU 301)

DigitaltMuseum.se

NM.0243031